Allmänna konsumtionsvaror

Försäljningsplatser och marknadsföring

Även om produkten i sig inte är bristfällig, kan en konsumtionsvara anses vara farlig och strida mot kraven i konsumentsäkerhetslagen, om konsumtionsvaran på grund av osanna, vilseledande eller bristfälliga uppgifter kan medföra fara för människor eller egendom under de förmodade användningsförhållandena för produkten. Detta gäller även de uppgifter som getts i marknadsföringen av produkten.

Produkterna ska vara säkra i sådana användningsområden som de rimligen kan förväntas användas i. De uppgifter som angetts om produkten, inklusive marknadsföringsmaterial, påverkar vilken typ av verksamhet som anses vara en förmodad användning av produkten.  Om produkten används av ett barn i marknadsföringsmaterialet, antas produkten också vara avsedd för barn och då ska den vara säker för barn. 

Konsumenten får ofta den första uppfattningen om en produkt i dess marknadsföringsmaterial. Den här första uppfattningen styr starkt användningen av produkten. Vid bedömningen av säkerheten omfattar den marknadsföring som ska beaktas all information och relaterade påståenden om produkten som den aktör som ansvarar för tillverkning, försäljning eller annan distribution av produkten ger ut, oavsett format. Till marknadsföringen räknas till exempel bilderna på en produktförpackning, placeringen i en butik, de aspekter och bilder som angetts i en försäljningssituation eller på webbplatsen, annonser och publikationer som gjorts eller länkats i sociala medier, inklusive videor.

Konsumentsäkerhetslagstiftningens krav på marknadsföringen fokuserar på säkerheten hos en produkt och dess användning. Marknadsföringen till konsumenter regleras mer allmänt i konsumentskyddslagen och i författningar som antagits med stöd av den. Ytterligare information om övriga krav på marknadsföringen finns på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats www.kkv.fi/sv/.

Som vilseledande information som äventyrar konsumenternas säkerhet betraktas vanligen sådan information och sådant marknadsföringsmaterial som gör att konsumenterna kan använda produkten på ett farligt sätt eller för ändamål där produkten inte är säker. 

De vanligaste fall som uppkommer under Tukes tillsyn och där vilseledande information anses medföra fara är produkter som marknadsförs med skyddsegenskaper trots att de inte uppfyller kraven på personlig skyddsutrustning. 

• Exempel: Man får inte framföra påståenden om ansiktsmasker enligt vilka konsumenten kan tro att maskerna skyddar honom/henne mot smittsamma sjukdomar, om masken inte uppfyller kraven i klass III för personlig skyddsutrustning. 
• Exempel: Även om produkten vore utrustad med reflekterande material får den inte marknadsföras med egenskaper som ökar synligheten om den inte uppfyller de krav som ställs på reflex.
• Exempel: En bild på förpackningen till en vadderad huvudbonad föreställde en ryttare med huvudbonaden på huvudet, trots att produkten inte uppfyllde kraven på ridhjälmar.

Kraven på produkter får inte kringgås genom att i en produkts information eller marknadsföring ange att produkten är avsedd för något annat än vad konsumenterna faktiskt förväntas använda den till. 

• Exempel: För prydnadsoljelampor gäller andra krav än för stormlyktor. Om en oljelampa i form av en traditionell stormlykta säljs under namnet stormlykta på hyllan för prydnadsföremål, uppstår starka misstankar om att företaget försöker kringgå säkerhetskraven – om produkten inte uppfyller kraven för prydnadsoljelampor. 

Uppfattningen som marknadsföringsmaterialet skapar är stark och konsumenten kan förväntas använda produkten på det sätt som presenteras i marknadsföringsmaterialet. Företaget kan inte förlita sig på att det i marknadsföringen kan visa farliga användningssätt, så länge det i bruksanvisningen framgår hur produkten egentligen är avsedd att användas. Om marknadsföringsmaterialet innehåller vilseledande information om produktens användningssätt eller egenskaper som äventyrar säkerheten, korrigeras inte saken med bruksanvisningar och varningar som medföljer produkten. 

• Exempel: Om reklamen lovar att barnavårdsprodukten förbättrar säkerheten och befriar vårdnadshavaren från att övervaka barnet, kan varningen "Lämna inte barnet utan uppsikt vid användning av produkten" anses strida mot marknadsföringsmaterialet.

Produktförsäljaren är dock inte ansvarig för hurdant material om produkten någon annan sprider till allmänheten i samband med produkten utan avtal eller godkännande från produktförsäljaren, om inte försäljaren själv har påverkat publiceringen eller delar den. 

För många produkter publiceras s.k. life hack-videor särskilt i sociala medier, där man har uppfunnit ett annat användningsändamål för produkten än det ursprungliga eller det har modifierats på ett sätt som enligt utgivaren är uppfinningsrikt eller som underlättar livet. Produkterna används också i underhållningsvideor, ibland på ett svindlande sätt. Försäljaren är till exempel inte ansvarig för en video som producerats som underhållning i sociala medier och där produkten används på ett farligt sätt för ett annat ändamål än vad den är avsedd för, om försäljaren inte på något sätt har bidragit till att producera videon. Men om försäljaren bifogar eller länkar videon till sin egen webbplats eller kanal på sociala medier, kan den betraktas som en del av försäljarens marknadsföringsmaterial. Försäljaren är skyldig att känna sina produkter och det material med vilket produkten marknadsförs.

Näthandel och sociala medier

Oavsett om en konsumentvara säljs i en stenfotsbutik, i en nätbutik, i sociala medier eller på vilka torg och marknader som helst, måste produkten uppfylla de säkerhetskrav som gäller för produkten i fråga. 

När det gäller näthandel gäller också att konsumenten måste kunna bedöma om han eller hon kan använda produkten på ett säkert sätt redan innan han eller hon fattar beslut om köpet och att konsumenten å andra sidan måste få den information som är nödvändig för säkerheten tillsammans med produkten. Till exempel bör draghållfastheten hos spännband för surrning av last anges på produkten eller på den bruksanvisning eller förpackning som medföljer den, även om detta redan har angetts på nätbutikens webbplats. 

I näthandel och sociala medier får vilseledande information inte ges. Särskilt i sociala medier kan försäljaren även dela användarnas bilder av produkterna, och då betraktas de som en del av den information som säljaren ger om produkten.