Ämnesdisposition

  •  

    Företagens skyldigheter

    Utöver produktkraven innehåller lagstiftningen skyldigheter för näringsidkare, dvs. leksakernas tillverkare, den auktoriserade representanten, importören och distributören.

    Med tillverkare avses ett företag som tillverkar eller låter tillverka en leksak och som marknadsför den under sitt eget namn eller varumärke. Leksakens tillverkare ansvarar för att leksaken är säker och överensstämmer med kraven. Tillverkaren ska utföra alla förfaranden för bedömning av överensstämmelse som gäller en leksak, upprätta de dokument som krävs och fästa de märkningar som behövs på leksaken eller dess förpackning. Tillverkarens skyldigheter finns listade i 5—8 § i lagen om leksakers säkerhet.

    Tillverkaren ska undersöka och föra register över klagomål och reklamationer. Vid serieproduktion av leksaker ska det finnas förfaranden som säkerställer att alla leksaker uppfyller de väsentliga kraven i rättsakterna. Tillverkaren ska vid behov testa leksaken. Ytterligare information om leksakstillverkarens skyldigheter finns på Tukes webbplats.

    Med auktoriserad representant avses ett företag som är etablerat inom EU och som har en skriftlig fullmakt från tillverkaren att på tillverkarens vägnar utföra vissa uppgifter. Den auktoriserade representantens skyldigheter finns listade i 9 § i lagen om leksakers säkerhet. Ytterligare information om den auktoriserade representantens skyldigheter finns på Tukes webbplats.

    Med importör avses ett företag som etablerat sig i EU och som släpper ut en leksak från ett tredje land på EU:s marknad. Importören ska säkerställa att tillverkaren har fullgjort sin skyldighet vid bedömningen av en leksaks överensstämmelse, upprättat de dokument som krävs och fäst de märkningar som behövs. Importören ansvarar för att leksakerna uppfyller europeiska krav och eventuella nationella särskilda krav. Importörens skyldigheter finns listade i 10–16 § i lagen om leksakers säkerhet. Ytterligare information om importörens skyldigheter finns på Tukes webbplats.

    Med distributör avses ett företag som säljer en leksak som tillverkats inom EU eller som redan tidigare importerats till EU-marknaden. Distributören är ett annat företag i leveranskedjan än tillverkaren eller importören. Distributörer är till exempel leksakernas återförsäljare och grossister. En distributör som är verksam i Finland ska kontrollera att leksaken är försedd med de märkningar, anvisningar och varningar som krävs på finska och svenska. Distributörernas skyldigheter finns listade i 17–19 §i lagen om leksakers säkerhet. Ytterligare information om leksaksdistributörens skyldigheter finns på Tukes webbplats.

    En näringsidkare som importerar leksaker till Finland kan enligt lagstiftningen antingen vara importör (importerar leksaken från länder utanför EU) eller distributör (importerar leksaken från EU-marknaden). Ytterligare information om näringsidkarens skyldigheter finns på Tukes webbplats.

    De ekonomiska aktörernas skyldigheter finns också i en tabell på Tukes webbplats.

    Ytterligare information om företagens ansvar finns i Känn din produkt-webbinarierna:

    Mer information om ansvaren finns också hos Konkurrens- och konsumentverket:

    Näthandel

    Distansförsäljning är handel där köparen och säljaren inte samtidigt är närvarande. Typisk distansförsäljning är näthandel. Produktens leveranssätt har ingen betydelse vid distansförsäljning. Om själva köpeavtalet har ingåtts på distans är det fråga om distansförsäljning även om man har avtalat om att produkten avhämtas från butiken. Det finns undantagsregler för distansförsäljning i förhållande till normal handel. Ytterligare information om reglerna vid distansförsäljning såsom förhandsinformation finns på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats.

    Kraven på lagstiftningen om leksaker är desamma oavsett var leksakerna säljs. I näthandeln kan dock leksaken och dess förpackning inte kontrolleras fysiskt, så nätbutikerna ska informera konsumenterna om de uppgifter som är nödvändiga för en säker användning i samband med den leksak som säljs. Om de uppgifter som lämnas om en leksak är felaktiga eller reklamen inte överensstämmer med kraven, kan en leksak anses vara farlig eller oförenlig med kraven enbart på basis av de uppgifter som ges i näthandeln.

    Observera åtminstone dessa:

    • I nätbutiken måste man ge de uppgifter som är viktiga för säkerheten och/eller köpbeslutet: Konsumenten måste ha möjlighet att avgöra om leksaken är säker för ett barn i en viss ålder.
    • Uppgifterna om en produkt får inte vara vilseledande (t.ex. en leksak som är farlig för små barn marknadsförs med en bild av ett litet barn).
    • De uppgifter som ska lämnas är bland annat varningar som är väsentliga för en säker användning samt ålders- eller storleksbegränsningar.

    Mer information finns också hos Konkurrens- och konsumentverket:

    Eget varumärke (Private label)

    Med Private label -produkt avses en produkt som ett företag marknadsför under sitt eget namn eller varumärke, även om produkten ursprungligen har tillverkats av ett annat företag. Ibland kallar ett sådant företag sig för "kontraktsgivare", men ur leksakslagstiftningens synvinkel är företaget en tillverkare. Eftersom företaget då är leksakens tillverkare, gäller tillverkarens samtliga skyldigheter för företaget.

    Ett företag kan inte delegera ansvaret för produktens överensstämmelse, utan det måste känna till produktens egenskaper och tillverkningsprocessen, samt äga dokumentationen som påvisar produktens överensstämmelse.

    En importör eller distributör anses vara tillverkare om

    • en leksak släpps ut på marknaden under eget namn eller varumärke.
    • en leksak som redan finns på marknaden ändras på ett sätt som kan påverka uppfyllandet av tillämpliga krav.

    Ytterligare information om private label finns i Känn din produkt-webbinariet: Private label

     

◄En leksak som inte överensstämmer med kraven
►Leksaker tentamen