Tekstiilimerkinnät

Märkning av fibersammansättningen i textilprodukter är obligatorisk inom EU i textilier avsedda för försäljning till slutkonsumenter. Bestämmelserna definierar vilka uppgifter produkterna ska innehålla.

I enlighet med EU:s textilmärkningsförordning ((EU) nr 1007/2011) ska textilprodukter som säljs till konsumenter vara försedda med en märkning som anger produktens fibersammansättning.

• fibersammansättningen ska anges i procent från den största till den minsta
• endast fiberbenämningarna i bilaga I till textilmärkningsförordningen får användas (t.ex. bomull, ull, polyester)
• det är INTE tillåtet att använda förkortningar (t.ex. 100% CO)
• det ska göras en tydlig skillnad mellan uppgifterna om fibersammansättningen och andra uppgifter, t.ex. skötselråd och firmanamn/varumärken, om man vill ange sådana.

Exempel

Uppgifterna ska anbringas på produkten antingen med en separat etikett eller en direkt märkning (t.ex. genom att sy eller trycka) som är lätta att hitta i produkten. I Finland ska informationen om märkning ges konsumenterna både på finska och svenska. Produktens tillverkare eller EU-importör ansvarar för att märkningarna är korrekta. I vissa fall anses också distributören vara tillverkare.

Textilier som säljs till konsumenter omfattas också av märkningskraven för allmänna konsumtionsvaror. På Tukes webbplats kan du läsa mer om märkning av textilprodukter och deras säkerhet: https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/allmanna-konsumtionsvaror/textilier

Dessutom har vissa produktgrupper, till exempel skyddskläder, särskilda märkningskrav som tillverkarna ska ta reda på innan produkterna släpps ut på marknaden. Här kan du läsa mer om dessa krav: https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/personlig-skyddsutrustning